Jiz

Imorse hade jag tänkt vara på jobbet halv åtta. Jag vaknade en kvart för sent, hade visst glömt att ställa klockan. Sen var det annat som kom ivägen och jag var inte på jobbet förrän åtta. Vid halv elva tog jag ut min friskvårdstimme, jag tog en promenad som till slut blev en timma och tjugo minuter. När jag märkte att klockan drog iväg stressade jag på för att hinna äta lunch innan nästa möte. När det mötet var slut sprang jag iväg till bilen för att åka på ett hembesök, några mil bort. Jag hittade inte dit och hade skrivit ut en vägbeskrivning från eniro. När jag var framme vid eniros mål visade det sig att jag var ungefär en timma bort från mitt mål. När jag kom fram var jag 50 minuter sen...jag hatar att vara sen. Det är så pinsamt och respektlöst, tycker jag.
Jag var ju tvungen att stanna ett tag, så jag blev sen tillbaka också. Skyndade mig in på kontoret för att lämna tillbaka bilnycken, nu ville jag hem så snabbt som möjligt. Det var sent och redan pålarmat, så jag fick larma av, hämta nycklar....till slut blev jag klar och gick till min bil. Is på rutan igen! Skrapa, stressa hemåt. En timma försen kom jag hem. Inte kul när jag knappt hinner träffa barnen som det är på kvällarna.

Nu sitter jag och kopplar av framför datorn. Försöker att andas normalt.

Måste lära mig att planera jobbet bättre.