Stolt
Min underbara son på 4,5 har lärt sig att läsa. Inte bara 2-3 ord som han har kunnat förut, utan på riktigt. Jag skrev massor av nya ord idag och han klarade de flesta. *Stolt*
Vårkänslor
Våren är inte på något sätt här ännu, det är minusgrader och massor av snö. Men om jag blundar så känner jag vårkänslorna komma, så det är nog på väg nu. Äntligen! Dags att komma ur idet och tina upp.
Lillpojken börjar bli stor. Han börjar så smått att lära sig att skriva. Mamma, pappa och sitt namn har han kunnat ett tag, men nu börjar han kunna lista ut vissa ord själv. Korta ord som apa och ont till exempel. Häromveckan satt vi och lekte, han och jag. Han var doktor och jag var patient. "Du har ont i nacken mamma", sa han till mig (på morgonen hade vi varit hos sjukgymnasten för att jag har ont på riktigt och det skulle han naturligtvis återuppleva i leken). Samtidigt satt han och ritade lite på en rittavla. Efter en stund tittar jag lite närmare på tavlan och såg att det var bokstäver han hade skrivit. När jag tittade ännu närmare såg jag att de bildade ord! "ONTINAKE" stod det. Ont i nacke, alltså. Vilken kille! Tyvärr var det som sagt på en rittavla och inte på papper, så jag kunde inte spara det...gick och hämtade mobilen för att fota det, men när jag kom tillbaka hade han raderat det...:-(. Stolt är jag i alla fall. 4.5 år är han.
Lilltjejens ordförråd har exploderat senaste veckorna. De ord hon inte redan kan härmar hon när vi ber henne. Storebror är en mycket bra lärare och delar upp orden åt henne för att hon ska lära sig lättare. "Säg pann ka ka" "Pannkaka". "Mamma, hon kan säga pannkaka!" Han blir nästan lika glad som jag.
Just nu ligger lilltjejen i sängen och ska sova. De dagar hon har varit på dagis (= sovit middag) tar det lång tid och hon hinner ligga och berätta allt hon någonsin varit med om innan hon somnar. Hon säger namnen på alla hon känner, räknar 1,2,3,9,10,9,10,9,10, pratar med lilla pippi och stora pippi, som hon sover med. Ibland sjunger hon en truddelutt. Efter ett tag brukar hon tröttna och börjar gnälla lite (eller mycket). Men det brukar gå över och hon fortsätter babbla. Underbar!
Lillpojken börjar bli stor. Han börjar så smått att lära sig att skriva. Mamma, pappa och sitt namn har han kunnat ett tag, men nu börjar han kunna lista ut vissa ord själv. Korta ord som apa och ont till exempel. Häromveckan satt vi och lekte, han och jag. Han var doktor och jag var patient. "Du har ont i nacken mamma", sa han till mig (på morgonen hade vi varit hos sjukgymnasten för att jag har ont på riktigt och det skulle han naturligtvis återuppleva i leken). Samtidigt satt han och ritade lite på en rittavla. Efter en stund tittar jag lite närmare på tavlan och såg att det var bokstäver han hade skrivit. När jag tittade ännu närmare såg jag att de bildade ord! "ONTINAKE" stod det. Ont i nacke, alltså. Vilken kille! Tyvärr var det som sagt på en rittavla och inte på papper, så jag kunde inte spara det...gick och hämtade mobilen för att fota det, men när jag kom tillbaka hade han raderat det...:-(. Stolt är jag i alla fall. 4.5 år är han.
Lilltjejens ordförråd har exploderat senaste veckorna. De ord hon inte redan kan härmar hon när vi ber henne. Storebror är en mycket bra lärare och delar upp orden åt henne för att hon ska lära sig lättare. "Säg pann ka ka" "Pannkaka". "Mamma, hon kan säga pannkaka!" Han blir nästan lika glad som jag.
Just nu ligger lilltjejen i sängen och ska sova. De dagar hon har varit på dagis (= sovit middag) tar det lång tid och hon hinner ligga och berätta allt hon någonsin varit med om innan hon somnar. Hon säger namnen på alla hon känner, räknar 1,2,3,9,10,9,10,9,10, pratar med lilla pippi och stora pippi, som hon sover med. Ibland sjunger hon en truddelutt. Efter ett tag brukar hon tröttna och börjar gnälla lite (eller mycket). Men det brukar gå över och hon fortsätter babbla. Underbar!
