Jiz

Nu är jag så less, så less. Lilltjejen har varit supergrinig i flera dagar nu, gråter och gnäller mest hela tiden. Jag får inte laga mat, inte äta, inte gå på toaletten...hon gråter hysteriskt när hon inte får som hon vill...hon bara gråter, gråter, gråter. Hon har varit förkyld och extra trött och jag fattar att man blir gnällig av det, men inte SÅ gnällig. Och jag borde väl mest tycka synd om henne, men just nu är jag bara irriterad, arg, frustrerad. Jag kan inte ens ägna någon tid åt sonen för att hon kräver så mycket. Och när jag inte ger honom tillräckligt med uppmärksamhet blir han odräglig. Jag längtar verkligen efter att få börja jobba, komma hemifrån. Om jag fick skulle jag börja imorgon.